2024

Priset tilldelades år 2024 Matteus Blad

En enhällig jury utsåg Matteus Blad till 2024 års Barbara Helsingius-pristagare. Matteus är Helsingforsbo sedan 2017, född i Växjö i Småland 1987. Matteus tog emot priset på Luckan den 22 november.

Juryn för årets pris bestod av skådespelaren Emma Klingenberg, (som fick priset 2022) journalisten Camilla Andelin och ordförande för Sällskapet Visans Vänner i Helsingfors Gustav Klingstedt. Priset består av ett bidrag till en viskonsert.

Juryns prismotivering:

Matteus Blad är en passionerad visartist, scenkonstnär och musiker som behärskar hantverkets alla delar. Hans arbete präglas av hängivenhet, genuin empati och en förmåga att skapa starka möten mellan publiken och det konstnärliga verket. Han skildrar mänsklig erfarenhet i all dess mångfald och bidrar med sin konst till att berika den nordiska visan.

Som Bellmantolkare har Matteus etablerat sig som ett välkänt namn i nordiska kretsar. Med sina kraftfulla, sceniska och musikaliska tolkningar har han blivit en av de mest framstående inom denna genre. Hans album med Bellmantolkningar, som utkom hösten 2023, där han som första artist bland annat framför två nyfunna Bellmansånger, visar hans djupa förståelse och passion för Bellmans verk. Matteus Blad var också en bärande kraft i Skärgårdsteaterns och Klockriketeaterns föreställning “Bellman - Är jag född så vill jag lefva!” sommaren 2024.

2022

Priset tilldelades år 2022 Emma Klingenberg

Emma är född i Jakobstad och var år 2005 den första finländaren att utexamineras från musikallinjen vid Göteborgs Teaterhögskola (i dag Högskolan för scen och musik). Hon har sjungande tolkat bland annat Stormskärs Maja och Edith Piaf på Åbo Svenska Teater och sjungit i Teater Viirus föreställning Chelsea Hotel och på visföreställningen Norge på Lillan. Senast har hon medverkat i musikalen Once på Lilla Teatern och samtidigt forskat i Tove Janssons vistexter vilket resulterade i den turnerande föreställningen Tove Jansson – visdiktaren.

Ur juryns prismotivering:

"Emma Klingenberg har med kunskap, hjärta och intensitet etablerat sig som en av Finlands främsta vistolkare på scen. Emma har också genom ett omfattande forskningsarbete lyft fram visdiktaren Tove Jansson – en tidigare mindre känd sida av den mångsidiga konstnären. Emma Klingenbergs insatser stärker visans roll i den finlandssvenska kulturmiljön."

2020

Priset tilldelades år 2020 Henrik Huldén.

Henrik Huldén, visartist, versdiktare, författare och mångsysslare inom kultur, är en av den finlandssvenska visans främsta ambassadörer. Hans engagemang inom Visans Vänner började redan på 1970-talet och han har sedan dess varit en ledande gestalt, både som tidigare ordförande och som nuvarande sekreterare eller kanske främst i egenskap av den suveräna visartist han är. Alltid med obändig kärlek till visan som konstform. Han är en oersättlig idéspruta och nydanare med ett unikt kontaktnät över hela Norden.

Ett färskt exempel på hans aldrig sinande idérikedom är initiativet till inköpet av ”Visbuss-75”, en gammal folkabuss som, får vi hoppas, kommer att föra Visans Vänner på nya turnéer runt om i Svenskfinland och kanske också längre bort.

I sin bok ”Visans vänner och jag” skrev Bosse Österberg om pristagaren bl.a. så här:

 ”Dessutom har han en sagolik förmåga att ta till sig nya visor och tolka gamla. Till allt detta kommer en medfödd förmåga till god, kvalitativ diktning.” Vidare skriver han: ”Henrik är kanske den ordföranden som mest månat om nyrekryteringen” och ”han står bakom många av VV:s synliga satsningar, som våra sommarkalendrar med evenemang för visintresserade eller vårt engagemang i nationella och nordiska visprojekt och evenemang”.

2018

Priset tilldelades år 2018 Nordisk Visfest i Hangö och dess arrangörer inom Visans Vänner i Hangö. 

Nordisk Visfest i Hangö har arrangerats sedan år 1985, och samlar artister från hela Norden. Nordisk Visfest i Hangö får priset med följande motivering:

Nordisk visfest är den enda årligen återkommande internationella visfestivalen i Finland, en unik kulturhändelse sedan år 1985 med en given plats i Finlands årliga viskalender. Prisjuryn hoppas att priset kan inspirera arbetsgruppen till att fortsätta med och förnya den traditionsrika visfestivalen till nya framgångar. 

2016

Priset 2016 gick till musikern, pianisten Jan-Erik (Janne) Mansikka, från Borgå.

Janne Mansikka är sedan en lång följd av år en stöttepelare inom den finlandssvenska viskulturen. Han är en inspirerande, kunnig och lyhörd ackompanjatör av visor, och till hans speciella färdigheter hör att hitta ett musikaliskt uttryck som lyfter visan in i lyssnarens hjärta.

Janne Mansikka kan sätta sig vid pianot tillsammans med i stort sett vilken visartist som helst – och resultatet blir alltid mer än ett plus ett. Janne Mansikkas musikaliska palett är full av färger, han har spelat med visartister och sångare från hela Norden, han är huspianist på improvisationsteatern Stjärnfall, han spelar visor med bl.a. Ami Aspelund, Thomas Lundin, Annika Cleo, Susanne Sonntag och Sib’birds och han är en anlitad pianist i olika jazzensembler och körer. Prismotiveringen lyder:

Janne Mansikka är en stöttepelare inom den finlandssvenska viskulturen. Mansikka är en inspirerande, kunnig och lyhörd ackompanjatör av visor. Han har förmågan att hitta ett musikaliskt uttryck som lyfter visan in i lyssnarens hjärta.

2014

Priset 2014 gick till vissångaren och -skrivaren Frida Andersson från Ekenäs/Stockholm.

Frida Andersson har drivit fram ett generationsskifte i det finlandssvenska vislivet, hon har tagit initiativ till den unga sektionen Vinylerna inom Sällskapet Visans Vänner, där en rad aktiva och goda visartister snabbt har bildat en nyskapande och intressant grupp. Frida är samtidigt själv en av de få finlandssvenska artister som har satsat på sin viskonst på heltid, och hennes karriär har redan fört henne till framgångar i Norden och Asien.

Man kan med fog kalla Frida Andersson en ambassadör för den finlandssvenska visan. Hon trivs lika bra inför en liten intim publik som i de stora konsertsalarna. Frida Andersson tar avstamp i den klassiska visan med texten i centrum. Hon visar att den unga visan kan ta en ny musikalisk dräkt med flera ackompanjerande musiker utan att förlora sin egenart.

2012

Det första Barbara Helsingiuspriset tilldelades år 2012 Sara Selenius, "som genom nyfikenhet, ambition och stilfullt artisteri väcker intresse för visor i alla åldersgrupper och ger nytt liv åt klassisk viskonst."

Priset överäcktes av Barbara Helsingius själv, till vars 75-årsdag Visans Vänner instiftade priset, som erkänsla för en lång och betydelsefull gärning. Barbara Helsingius var en av de starkaste företrädarna för den finländsak viskonsten under slutet av 1900-talet.